NY och HET eller bara nyhet?

Att det finns många medieverktyg som går djupare in på detaljer med en högre teknologi än dagstidningar är ett oundvikligt tecken på hur internet sprider saker. Jag tror det blir svårt att undvika detta. Det som redan finns, finns och hur man än vrider och vänder på det går det inte att stoppa dessa flöden.

Sociala medier som Facebook är här för att stanna. Att vissa företag blockerar det har jag stor förståelse för då den värld som öppnas faktisk visar sig oändlig. Med alla former av applikationer det forumet erbjuder kan du hitta allt från kärlek till att spela spel till att chatta med dina vänner, bejaka intressen i specifika grupper och skicka bilder. Facebook trackar allt du gör vilket kan sägas influera den personliga integriteten och även kartlägga din produktivitet på arbetet. Jag är övertygad om att detta för individen spelar mindre roll så länge det inte går utöver ditt arbete.

Om det kan kartläggas något om mig via Facebook, kan det även göra det via mitt kreditkort och mitt Ica-kort. Att företag marknadsför sig och kategoriserar via sociala medier ser jag som positivt och lika orädd som jag är för att köpa saker på internet med mitt kreditkort, lika orädd är jag för att bli kartlagd. Vad är det värsta som hända med att bli instoppad i ett visst fack, egentligen?

Journalistik som bedrivs av "ickejournalister" och så kallade hobbybloggare är också en viktig del i vårt informationssamhälle. Här associerar jag till det första inlägget vi skrev om nyhetsvärdering. Jag hävdar starkt att det är den som konsumerar nyheten som värderar den, varför just journalistik är så svår att kategorisera. Med hjälp av internet är jag övertygad om att en bredare målgrupp nu nås av generella nyheter mer än vad som tidigare skett. Tänk dagstidningar, exempelvis under 80-talet, lästes säkerligen av färre personer än de som nu kategoriseras som internetanvändare och läser någon form av nyheter.

Ingen bloggare har ännu nominerats till journalistpriset. Det beror endast på en sak: bloggandet är ett nytt fenomen. Att det utöver det kräver en nisch som proffsblogg är uppenbart. Det finns ett hav av amatörbloggar som säkerligen aspirerar på så mycket mer än vad de uppfyller. Det är effekten som uppstår, alla kan ha en blogg men tidigare kunde inte alla ge ut sin egen tidning.

Att Blondinbella antagligen inte får något pris skriver ni nog under på, men hennes påverkan på unga tjejer är hög och statistiken och antalet kommentarer på hennes blogg bevisar det.

Snabbt uppdaterade bloggar gör nyheter äldre fortare. Här lyckas kvällstidningarna sko sig på de läsare som inte är lika breda och snabba i sin mediekonsumtion. De som läser om Carolina Gynnings, Linda Rosings och Kleerups triangeldrama i en av kvällstidningarna, har antagligen inte redan läst Carolinas version i hennes blogg som jag gjort då jag tillhör en bloggkonsumerande generation. Här vinstmaximerar den journalist som snabbt hittar nyheten, eller skvallret utan vidare ansträngning i en blogg. Sedan drivs lösnummerförsäljningen då ett flertal, kanske något äldre läsare inte hunnit läsa bloggen tidigare under dagen.


Jag vägrar tro att den typiska journalisten är konservativ och mer bakåtsträvande än nytänkande. Ingen har råd att halka efter i den tekniska utvecklingen när omvärlden är så mycket snabbare. Möjligtvis kan det vara en generationsfråga och beroende på mediekanal?

Visst vill du själv som blivande journalist nå ut till så många som möjligt, få respons och uppmärksamhet? Det är lättare än någonsin att lyckas med detta, med dagens tekniska verktyg. Så länge du är bra, förmedlar trovärdighet till kritiska mediekonsumenter, nischad, underhållande och sticker ut hakan. Det är inte lätt men det är verkligen det som är utmaningen för dagens journalister.

Mediekonsumenten i sin tur kan, om tillräckligt medveten och intresserad av ämnet, hitta det mest trovärdiga, ständigt uppdateras och själv tipsa om aktuella händelser. Avslutningsvis konstaterar jag att detta är ett vinstmaximeringsläge, både journalister och mediekonsumenter vinner i slutändan.

Soundtrack: Kleerup feat. Lykke Li Until we bleed